Lexins förklaring till ordet ”lycka” är: känsla av djup glädje.
Då vart jag tvungen att slå upp ordet ”glädje” med, vilket Lexin beskrivning av det är: känsla av upprymdhet och tillfredsställelse.
Vilket leder till att jag måste slå upp orden ”upprymdhet” och ”tillfredsställelse”, det visade sig vara så att ordet ”upprymdhet” inte finns, hur ska man kunna beskriva något med ett ord som inte ens finns? Vidare, beskrivningen av ”tillfredsställelse” lyder: det att känna sig tillfreds, belåtenhet.
Jag skulle kunna sitta i timmar och slå upp ord efter ord i jakt på någon förklaring till ordet och kännslan lycka. Är det bara något som kommer? Hur vet man när man känner lycka? Känner man allt det där som hör ihop med lycka innan, så att man på något sätt kan ”känna” att man närmar sig lyckan?
Jag vet hur jag känner mig när jag blir rör av något, jag kan bara inte beskriva det förutom att jag gråter. Gråter. Ord. När jag tänker på vissa ord, som jag inte ens tycker har någon beydelse så kan jag bryta ihop totalt. Jag kan sitta och gråta i timmar över ord som ”himlakroppar” och ”vingar”. Är det kanske för att jag kopplar det till himlen och döden, även fast det är omedvetet? Jag vet ju redan att jag är väldigt rädd för att dö, svårt att tro, jag vet. Och jag var antagligen inte det innan. Men jag är så jävla rädd för att dö.
Jag började prata om lycka och nu är jag inne på att prata om döden. Jag ber så mycket om ursäkt om det är förvirrande, och om det är det så sluta läsa för helvete.

Senaste kommentarer